lördag 25 september 2010

Jag är fortfarande inåtvänd..

Jag är fortfarande inåtvänd, min terapeut och jag pratade om det i vårat förra samtal att jag är för inåtvänd. Jag har blivit väldigt frustrerad över hur jag fungerar, jag vill kunna skrika när jag är arg, jag vill kunna gråta när jag är ledsen, jag vill kunna säga ifrån när det blir för mycket.. Jag vill kunna berätta mina problem för människor när jag vill det. Men nej då, istället för att skrika går jag därifrån, istället för att gråta trycker jag tillbaka det, istället för att berätta mina problem, lyssnar jag på andras problem.
Det har varit en tuff dag idag också. Det var kanske sista dagen idag som jag skulle få Rida och Se Bisse. (Han är en häst som jag brukar rida, men jag äger honom inte, han ska bli såld, typiskt för mig att fastna för något som jag inte äger.) Så sen jag åkte hem har jag haft gråten i halsen ständigt, jag tränade idag med pojkarna, jag kunde nätt och jämnt hålla mig från att gråta, sen när min kille kom och jag kramade honom så bröt det ut, men jag tryckte tillbaka det lika fort igen och tvättade mitt ansikte och förhoppningsvis märkte ingen att jag var ledsen.
Träningen var härlig, jag trivs bättre och bättre med att träna. Troligen kommer jag att köpa ett gym kort också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar